Mediated Life

Mitt i Vi-Media, Media 2.0, Promatör-revolutionen och Deltagarjournalistikens välsignade värld. Circa 2006.

fredag, februari 17, 2006

David Remnick rockar!

Haaretz - Israel News - How to put a legendary magazine back on its feet: "'My principle in the magazine - and I am not being arrogant - is that I don't lose sleep trying to figure what the reader wants. I don't do surveys. I don't check the mood of the consumers. I do what I want, what interests me and a small group of editors that influences the way of the magazine. "

Visst verkar det underbart att leva på den piedestalen? Men är man redaktör för New Yorker kan man kostar på sig det. Om Remnick valde att trycka binärkoden för en bild av en död kyckling skulle det fortfarande bli läst – sådan är magin kring den här mycket vitala 81-åringen. Tidninden alltså – inte Remnick, han är 47. Här flirtas det inte med läsaren – vill du komma in i den här världen är det bara till att anstränga sig. Som Virtanen säger: Bara i New York barn, bara i New York.

torsdag, februari 16, 2006

EXTRA: Gratistidningarnas dagar är räknade!

När Piet Bakker, redaktör för Free Daily Newspaper, och forskare på The Amsterdam School of Communications Research för någon vecka publicerade sitt trettonde nyhetsbrev om gratistidningar visade sammanräkningen att den totala upplagan för gratis dagstidningar i världen uppgick till smått svindlande 22,9 miljoner exemplar. Hur läsandet ser ut är svårare att mäta men Metro påstår att deras drygt sju miljoner dagliga exemplar läses av 18,5 miljoner människor. Så med en enkel extrapolering skulle vi alltså ha sisådär 60 miljoner läsare av gratistidningar varje dag.

Gratistidningarna av i dag konkurrerar på många sätt med traditionella tidningar – i Stockholm och Göteborg har både morgonpress och kvällstidningar känt av det ökade trycket. Annonsintäkterna ska delas upp, de hungrande munnarna är fler. Den ökade konkurrensen ger “betaltidningarna” huvudbry och man försöker på olika sätt hitta ett sätt att vinna tillbaka läsarna – i Aftonbladets fall har man exempelvis startat upp sina Stockholmssidor. Och flera av Stockholmstidningarna har på olika sätt försökt öka sin närvaro i den allmänna miljön genom både gatuförsäljning och annat. And all the while, mina vänner, all the while visar det sig kanske att hela läsandet av gratistidningar inte är annat än ett ögonblicket gör läsaren. Och att det kanske faktiskt är läge att bara sluta bry sig om gratistidningar – eftersom de är mest dödsdömda av alla pappersprodukter.

Whoa, vänta ett tag nu. Dödsdömda? Sluta bry sig? Ja, faktiskt. Och vet ni varför? Av två huvudsakliga anledningar:

  1. Ny teknik.
  2. Lågt förädlingsvärde och läsande exklusivt beroende av distribution och tillfälle.

Men, hur fasiken hänger det ihop nu när gratistidningarna uppvisar rekordsiffror i antalet läsare? Jo, helt enkelt för att gratistidningarnas läsande hänger tätt samman med distributionen – till och med en artefakt av denna sägs det på vissa håll. Och det betyder ju, helt i analogi med gratistidningarnas uppgång, att fallet kommer snabbt när distributionssituationen förändras. Vilket i klartext betyder följande: När det finns bekvämare och värdefullare sätt att, likaledes gratis, inhämta samma typ av material försvinner gratistidningarnas marknadserbjudande. För er som inte har någon vidare fantasi – att ladda ner Expressens podcast och titta på under tunnelbaneresan kommer för många att vara mer värt än en Metro. Och fallet kommer att synas bland yngre läsare först – de som är snabbast att ta till sig ny teknik. Precis samma läsare som man nu marknadsför till sina annonsörer att man har i större utsträckning än andra tidningar.

“Att ladda ner Expressens podcast och kommer för många att vara mer värt än en Metro.”

I en amerikansk undersökning gjord av Scarborough och New York Times, “Consumer Newspaper Choice in Markets with Free Print Options: Are Free Daily Newspapers Competition or Opportunity for Traditional Paid Products?” , väcks följande fråga: Beror den synbara, och önskvärda, krypningen nedåt i åldrarna på de nya produkterna eller är det en statistisk frukt av distribution och tillfälle? Är det helt enkelt så att gratis är så gott att det förkläder sig som ett ökat intresse för tidningsläsande?

“To a great extent, these papers are delivering on their promise of reaching the underserved reader. However, while the free daily readers are younger, they are not overwhelmingly within the coveted 18-34 consumer category.”
Där ser man. Och dessutom:
“This is in large measure an artifact of the distribution strategy adopted by the free dailies in New York and Boston – copies handed out at the entrances and exits of major subway stations and bus stops. This suggests that the different demographic (age, household income, race/ethnicity, etc.) profiles of paid and free readers are more an artifact of the demographic characteristics of subway and bus riders

Det här är ju mycket intressant, för att uttrycka sig milt. Så intressant att jag frågade Piet Bakker om hans åsikt i frågan, och med bakgrund i Scarborough-undersökningen (jag översätter inte med respekt för att Bakkers svar ska vara så exakt som möjligt):
– I was also curious about the results, and I have talked with some people in New York and we were mostly questioning the high proportion of overlap in readership (mellan gratistidningar och betalda tidningar, min anm.). Maybe it had to do with special conditons in New York, Dallas and Chicago - the Boston results were a little different. Readership being the result of the ways of distribution was no suprise, we have seen other examples of that. Commuters are by definition younger than the average paid newspaper reader – and unless you target your distribution to young people (universities, school, gyms, often public transport) you will get a young (50% <34 years) public but not an extreme young audience.

“There indeed was a theory that readers would somehow migrate to the paid newspaper but there is no sign of that.”

Hos många traditionella, betalda, tidningar har den här spridningen av gratistidningar bland unga läsare varit skäl till viss oro. Och funderingarna har handlat både om annonsintäkter men kanske allvarligare på lång sikt har varit oron för att gratistidningarna dramatiskt ska ändra de här unga läsarnas beteende och på något sätt dra dem ifrån betalda tidningar. Det är en befogad oro men det verkar som att gratistidningarna inte förändrar läsbeteenden i någon annan riktning än den generella – att unga människor läser mindre tidning och spenderar sin medietid i andra kanaler. Jag frågade Bakker om läsande av gratistidningar kan generera läsande av andra tidninga, eller till och med att borttagandet av gratistidningar skulle skapa ett vakuum som skulle ge en uppgång i läsandet av traditionella tidningar:
– The question about 'transfer' is probably easy, there indeed was a theory that readers would somehow migrate to the paid newspaper but there is no sign of that. You would for instance expect a rise in circulation on Saturday/Sunday; but I have never seen any proof of that. So a removal of free titles would in my opinion not lead to a substantial rise in paid readership.

Alltså: För gratistidningarna gäller följande, tjäna så mycket pengar som det bara är mänskligt möjligt nu för annonsmarknaden kommer att migrera till nyare medier. Och dessutom – se för guds skull till att skaffa er en egen åsikt om användandet av nya kanaler.
För traditionella tidningar gäller följande: Förstå varför människor läser er tidning och kom ihåg att det inte går att prisa sig in på en gratismarknad. Människor söker värde – och då är det leverans kontra utgift, inte nödvändigtvis att det är gratis. Dessutom - framtiden tillhör inte papperet, den tillhör innehållet.

Vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar? Kommentera gärna!

Technorati Tags: , , , , ,

söndag, februari 12, 2006

Kommer den nya sekretesslagen att kunna missbrukas?

SvD: Hotade kvinnor får bättre skydd: "'alla myndigheter' ska kunna hemlighålla adressuppgifter i de fall en person riskerar att utsättas för 'våld eller annat allvarligt men' om uppgifterna röjs. "

Det här är alltså det utdrag som Svd har kommit över från propositionen om en skärpt sekretesslag. Ansatsen som regeringen, med Bodström i spetsen, har är att kunna skärpa skyddet för, bland annat, hotade kvinnor. Och det är bra så. Däremot får vi noga vakta hur den här skrivningen kommer att bli – det är inte alltför många folkvalda som har tryckfrihetsfrågor som sin förstaprioritet.

Jag tänker fråga några berörda om vad det här kan betyda för möjligheterna att begära ut uppgifter från myndigheter – för man ska ju komma ihåg att även hos myndigheterna finns den mänkliga faktorn och varje extra möjlighet att ta skydd bakom en paragraf kommer att användas.

Någon som har något förslag på frågor att ställa?